Högskäggiga irisar: växande och vårdande

Vi minns alla från barndomens iris, opretentiösa blommor som fanns i varje trädgård och trädgård, och utan någon vård glädde de oss med sin årliga blomning i slutet av våren. Högskäggiga iris är mer moderna sorter. Vissa av dem är så vackra att det är svårt att tro att de också är iris. Mångfalden av blommor och blommor är slående. Dessutom blommar olika sorter vid olika tidpunkter, och om du väljer dem korrekt kan du beundra blomman under lång tid. Du kan plantera och återplantera iris under hela växtsäsongen, men bäst av allt - omedelbart efter blomningen, i juli. Det är vettigt att plantera iris bara med jordstammar, eftersom det inte behåller sortens egenskaper när det planteras med frön.

Planteringsenheten för iris kallas en delenka, det är en jordstång med minst en länk, en massa klippta löv och rötter. De skadade områdena i rhizomen skärs till frisk vävnad och smutsas ut med grönska. Den högskäggiga irisen älskar lösa sandiga lerjordar och soliga områden med lätt skugga på eftermiddagen, skyddad från vinden. Vid plantering får inte gödsel införas, rotstammen ruttnar. Det är bättre att plantera så att bladen är på norra sidan, annars kommer skuggan från dem att förhindra att rhizomen värms upp. Efter plantering måste blommorna vattnas rikligt. I allmänhet är vattenloggning hemskare för dem än torka, eftersom jordstammarna lätt ruttnar med ett överskott av fukt.

Det är bättre att vattna iris på kvällen, och efter varje vattning, försiktigt, för att inte skada blommans rotsystem, lossa jorden runt den. Tidigt på våren matas växten med ammoniumnitrat och kaliumsulfat för snabbare tillväxt av den gröna massan. Under spirningen behövs en andra utfodring med kaliumsulfat så att blomningen blir rikligare. Efter blomningen måste du ta bort pedunkerna, långa skäggiga iris har en vilande period, men bara 3-4 veckor. Och sedan börjar rhizomen växa, nya skott bildas och blomknoppar läggs. Vid den här tiden måste den matas igen med superfosfat och kaliumsulfat.